tisdag 12 januari 2010

Stor sorg och saknad...

I helgen gick min så högt älskade farmor bort. Den finaste människan jag träffat. Hon betydde och betyder otroligt mycket för mig. Alla minnen jag har med henne finns kvar och är otroligt viktiga. Vi hade något speciellt jag och min farmor något sådant speciellt som det är svårt att sätta ord på. Det är så svårt att förstå att hon inte finns längre, en person som alltid funnits där är nu borta. Tankarna flyger runt i huvudet på en och det lär nog pågå ett tag. Jag är ändå himla glad för att hon hann träffa Alma och att jag som näst yngsta barnbarnet fick ha henne så länge i mitt liv.
Älskade lilla farmor...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar